Så påverkas din munhälsa

Socker

Socker fungerar som näring till de bakterier som vi har i munhålan. Ett frekvent sockerintag i form av småätande kan öka bildningen av plack och på så vis öka risken för karies. Undvik att småäta söta saker. Efter att du ätit något sött drick gärna ett glas vatten eller ta ett tandvänligt tuggummi.

Sura maträtter/drycker

I ungefär en halvtimme efter att du ätit pågår ett syraangrepp i din mun. Vanligtvis kan saliven reparera skadan på emaljen efter syraangreppet. Utsätts tänderna ofta för syraangrepp så ökar risken för karies och erosion. Rengör du tänderna dagligen med fluortandkräm fungerar reparationsarbetet vanligtvis bra. Det är dock viktigt att vänta en halvtimme med tandborstning efter att du druckit t ex apelsinjuice.

Snus och tobak

Rökning ger dålig andedräkt – något som rökaren själv sällan känner, men nästan alltid omgivningen. Rökningen missfärgar dessutom tänderna, minskar smaklökarnas känslighet och irriterar slemhinnan. Rökare löper en mycket större risk att drabbas av tandköttsproblem och tandlossning. Risken för flera sorter av cancer är också avsevärt högre hos rökare, likaså är risken för hjärt- kärlsjukdomar förhöjd. Din tandläkare är alltid uppmärksam på eventuella tecken på sjukdomar associerade med rökning. Det är inte en fråga om huruvida du ska sluta röka; utan NÄR. Bestäm dig och sök vård för att få stöd att sluta.

Kaffe och te

Kaffe och te kan ge missfärgningar på tänderna, de kan bli lite bruna eller gulaktiga. Man kan minska sitt intag av dessa drycker och skölja munnen med vatten efteråt. Det finns även whiteningtandkräm som kan skydda mot missfärgningar.

Ätstörningar

Påverkan på tänderna uppstår hos de som frekvent kräks. Det har samma effekt som stort intag av sura drycker och sur mat. Möjligen sitter skadorna hos de som kräks främst på insidan av tänderna. Skadad emalj är ett stort problem för många med bulimi där hetsätning är en del av symtomen.

Medicin

Många mediciner påverkar saliven och kan ge muntorrhet. Detta leder till ökad risk för hål i tänderna. Om man tar sådan medicin, överväg att använda tandvänligt tuggummi regelbundet för att öka salivproduktionen. Det finns även särskilda sugtabletter. Ibland kan det vara bra att använda en munskölj regelbundet. Rådgör med din tandläkare om hur du bäst skyddar dina tänder.

Stress

Stress har blivit ett folkhälsoproblem och något som för många negativa effekter med sig - bland annat för våra tänder. Stress är orsaken till att många gnisslar tänderna på natten i sömnen, eller pressar ihop tänderna på dagtid. Det är också vanligt att man när man är stressad borstar tänderna alldeles för hårt. Det medför att tänder och tandkött slits ner helt i onödan. Det är inte heller ovanligt att man i en stressad situation försummar tandhygienen. Det första steget är att bli medveten om sin stress. Det finns ingen enkel lösning men för många hjälper regelbunden motion eller avslappningsövningar. Det kan även finnas hjälp att få i form av bettskenor nattetid samt särskilda rörelseträningsprogram. Kom ihåg att stress påverkar hela din kropp – inte bara dina tänder och käkar. Diskutera därför gärna problemet med din tandläkare och husläkare.

Diabetes

Personer med diabetes får lättare blödande tandkött, tandfickor och inflammationer i tandens fäste, så kallad parodontit. Parodontit kan obehandlad leda till tandlossning. En av anledningarna till detta är att personer med diabetes har en större produktion av inflammationsframkallande substanser så kallade cytokiner. Detta resulterar i kraftigare inflammationer som i sin tur sprids snabbare och till större områden i munnen än hos icke diabetiker. Har man instabila blodsockernivåer blir problemen till följd av detta ofta värre. Är man diabetiker bör man därför vara extra noga med sin tandhygien.